De Nya Svenskarna

                     D I A L O G U S

I din skola , högstadiet eller gymnasiet där religionsundervisning sker skall du som elev oavsett din religion ta upp frågan om möjligheten att alla som har fyllt 16 år får samma rättighter och möjligheter att utöva demokrati två år innan det allmänna valet och tre år innan EU-valet.

Hur du går till väga

• Elevdemokrati

• I klassrummet där lärare och elever träffas

• Svenska kyrkan

• Andra trossamfund

• Skolminister, demokratiminister

• Massmedia

Du kan börja med elevdemokratin, sedan går du vidare i form av teater eller skådespeleri som kan visas för allmänheten. Engagera gärna dina föräldrar, vänner och bekanta, både yngre och äldre som har samma religion eller en annan tro.

Du är en kristen elev som är medlem i svenska kyrkan, fyllt sexton år och som har fått veta att du har rösträtt i svenska kyrkan. Du blev glad av att kunna utöva demokrati på riktigt och inte endast genom ungdomsförbundet och genom elevdemokratin. Du kommer med din rösträtt att påverka kyrkans arbete samt valet av vilka som skall sitta i kyrkomötet som är det högsta organet.

Vidare fick du veta att även riksdagspartierna, vilka du ska rösta på när du har fyllt aderton, deltar i kyrkovalet. Således upptäckte du orättvisor och brister i demokratin vilket innebär att inte alla som röstar på riksdagspartierna vid det allmänna valet har rösträtt i det valet, kyrkovalet, där SD deltar aktivt.

Du frågade vilka som inte har rösträtt.

Du fick svaret att de som tillhör en annan religion än kristendomen/protestantismen t ex judendom, buddism, islam, hinduism även katoliker och ortodoxa kristna. Bland dessa finns statsråd, riksdagsledamöter, EU-parlamentariker och f d demokratiministrar.

En minister har inte rösträtt i ett demokratiskt och jämställt land som Sverige undrade du.

Kanske de inte känner till sina egna grundläggande rättigheter.

Du undrade vidare om en minister inte känner till sina grundläggande rättigheter hur skall då han eller hon kunna hävda andras rättigheter ?

Någon måste ha informerat dem om det valet eller så följer de inte med vad som händer i Sverige.

Du svarade att du har både rösträtt och rätten att avstå ifrån att rösta medan andra varken har rösträtt eller rätten att kunna avstå ifrån att rösta.

Du tog upp dessa frågor till diskussion inom elevrådet där du startade en dialog som utmynnade i ett slagsmål mellan de som tror på den heliga som inte begriper att det handlar om deras egna rättigheter och motståndarna som försöker hävda de som tror på den heligas rättigheter.

Du fortsätter emellertid diskussionen i klassrummet där religionsundervisningen sker i närvaro av läraren samtidigt som du undrar hur demokratisk är läraren, är han kanske religiös?

I klassrummet frågade du din studiekamrat som sitter bredvid dig; Har du rösträtt i kyrkovalet?

Svaret är nej därför att hon inte är kristen.

Har du inte fått rösträtt av ditt trossamfund?

Nej, de röstar inte och har inget val som kyrkovalet.

Vill du inte praktisera demokrati två år innan det allmänna valet så att du vet hur ett val fungerar på riktigt frågade han.

Självklart men mitt trossamfund tillåter inte det och mina föräldrar känner inte heller till något som heter kyrkoval.

Du som är född i Sverige måste ha hört eller läst om kyrkovalet som även tillämpas i Norge och Danmark.

Jag bryr mig inte om det svarade hon.

Hur ska då dina föräldrar och deras samfund som är flyktingar bidrar till demokrati, utveckling och fred?

Du upptäckte således likadana åsikter även inom andra trossamfund inklusive kristna trossamfund.

Du gav inte upp med rubriken de som har rösträtt och kan avstå från att rösta och de som inte har rösträtt och kan således inte avstå från att rösta, inleder du diskussionen I klassrummet I ämnet religionskunskap.

Sedan fortsätter du med samma diskussion under alla lektioner i religionsundervisningen

Du lyckades emellertid få stöd av några elever som tillhör en annan religion och ni bestämde er för att göra besök hos alla trossamfund med start av svenska kyrkan.

Av svenska kyrkan fick du svaret att andra trossamfund kan också arrangera egna val.

Du nöjde dig dock inte med detta svar och frågade varför riksdagspartierna deltar aktivt i kyrkovalet.

Du utvecklade dina argument och poängterade att det inte är praktiskt att varje trossamfund skall ha ett eget valsystem. Svenska kyrkan har egen lag, lagen om svenska kyrkan, har egen budget och har dessutom ett eget valsystem, kyrkovalet i vilket riksdagspartierna som man brukar rösta på deltar i med undantag för dem som tillhör en annan religion.

Ni kom dock fram till att svenska kyrkan inte är intresserad av detta och de hänvisade till politikerna och riksdagen som en politisk fråga.

Med samma argument bestämde du med dina stöd/skolkamrater att besöka andra trossamfund.

Även där blev du besviken, du fick ett liknande svar som från svenska kyrkan.

Hur ser föräldrarna på problemet, du gick vidare och frågade några föräldrar.

Även där fick du ett liknande svar att de inte är kristna.

Inte heller av katoliker och ortodoxa fick du ett positivt svar.

En sista utväg är att diskutera frågan med skolministern och demokratiministern där du föreslår en övergång från kyrkoval till ett multireligionvalsystem så att alla, oavsett religion får rösträtt.

Sedan bestämde du dig för att vända dig till massmedia och kom fram till att flera journalister inte har rösträtt. Du frågade vidare om deras barn som har fyllt sexton år har praktiserat demokrati två år innan det allmänna valet.

Du slutade din diskussion med att hänvisa till en av demokratins grundbultar, nämligen religionsfriheten som har givit alla trossamfund frihet att utöva sin tro.

Valet mellan att upphäva religionsfriheten eller ta bort alla religioner är dock inte möjligt.

Krig utgör ett hot mot miljön och mänskligheten.