De Nya Svenskarna

De Nya Svenskarna föreslår att vallagen , SFS 2005:837 bör ändras i och med införande av Multireligionvalsystemet .

#Multireligionvalsystemet har, förutom mångfald i och med att andra trossamfund tillsammans är flera än kristna trossamfund, många andra fördelar i jämförelse med kyrkoval.

Genom att andra trossamfund deltar i Multireligionvalsystemet stället för kyrkovalet uppnår vi flera mål .

- Kostnadseffektivt; i stället för att kyrkan får ett s k särskildsbidrag dvs från anonyma källor medan andra trossamfund finansieras genom stiftelsen SST d v s skatterna . I multireligionvalsystemet samlas alla resurser i ett multireligionstöd . Multireligionstödet ges bara till trossamfund som inför demokrati i sin religion och deltar i multireligionvalet.

Jmf med partistöd till riksdagspartierna.

• Genom att både infödda svenskar de med invandrarbakgrund och som har fyllt 16 år får delta i multireligionvalet blir de jämställda både vad gäller religion och rättighet att kunna rösta vilket ökar valdeltagandet både i allmänna val och multireligionval vilket innebär en utveckling av demokratin.

• Vi bidrar till tryggare stadsdelar

• Vi lär oss om varandras religioner och traditioner

• Multireligionvalsystemet är en konfliktlösningsmodell som i övrigt kan leda till fred

• Smartare utnyttjande av religiösa platser och begravningsplatser då det dör många människor varje dag p g a krig , som kyrkor, moskéer , synagogor m.m med möjlighet till underhåll av byggnader och användning av solceller. Dessutom får man fler besökare.

• Möjlighet för andra att rösta på ett annat trossamfund än sitt eget vilket minskar problemen vid konvertering till andra religioner

• Skydd för homosexuella och att flera kvinnor accepteras som präster, imamer, rabbiner eller lama m.m

• Då folkomröstning gällande flyktingfrågan ägde rum i Skåne , varför skulle det då vara så svårt för demokrater att genomföra en övergång till multireligionvalsystem ?

• Utvärdering och översyn av valsystemet i sin helhet görs efter genomförandet av det första multireligionvalet som förhoppningsvis kan äga rum i samband med EU-valet 2019.

Vidare måste vi konstatera att det är demokratin som har givit alla trossamfund religionsfrihetoch inte religionen som har givit oss demokrati . Det är därför absolut nödvändigt med att införa demokrati i alla trossamfund i hela EU . Detta sker stegvis genom en övergång från kyrkovalet till Multireligionvalsystemet .

Religionsfriheten sorterar nämligen under grundlagarna, svenska statsskickets grunder, där det står att all offentlig makt i Sverige utgår från folket..

Där betonas också att det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden.

Det allmänna skall tillförsäkra män och kvinnor lika rättigheter samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.

Grundlagen 2 kap 1§ av regeringsformen, RF, betonar att varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrat att religionfriheten är frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion .med stöd av punkt 6 i samma lagrum .

Varje människa har rätt att uttrycka sin tro, mötas eller samlas kring sin tro. Dessa rättigheter skyddas genom en lagstadgad tankefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet.

Svensk författningssamling 1951:680 Om religionsfrihet

1 § Envar äger rätt att fritt utöva sin religion, såvitt han icke därigenom stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse.

2 § Det står envar fritt att för religiös gemenskap deltaga i sammankomst och sammansluta sig med andra.

3 § För offentlig gudstjänst gäller ej andra hinder än sådana som i allmänhet äro stadgade för sammankomst, till vilken allmänheten har tillträde.

4 § Ej må någon vara skyldig tillhöra trossamfund. Åtagande i strid mot denna bestämmelse vare utan verkan.

Med trossamfund förstås, förutom svenska kyrkan, sammanslutning för religiös verksamhet, vari ingår att anordna gudstjänst.

Religionsfriheten räknas som en av de mänskliga rättigheterna, och finns uttryckt i Europakonventionen, artikel 9:

Envar skall äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor.

Envars frihet att utöva sin religion eller tro må endast underkastas sådana inskränkningar, som äro angivna i lag och som äro nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten, upprätthållandet av allmän ordning, skyddandet av hälsa eller moral eller av andra personers fri- och rättigheter.

Trots att trossamfund och de demokratiska och mänskliga rättigheterna är tydligt uttryckta i det viktigasta dokumentet , Europakonventionen, och grundlagen varken kristna eller andra trossamfund har bidragit till en demokratisk utveckling och inte heller aktivt bidragit till fred och tryggare stadsdelar . Å andra sidan har protestantiska samfundet inom den svenska kyrkan lyckats införa demokrati genom att låta de kristna medlemmarna fritt välja sina företrädare till kyrkofullmäktige genom kyrkovalet vilket i och för sig kan betraktas som ett demokratiskt och fredligt initiativ. I kyrkovalet som ägde rum 2017 deltog inte 82 % dvs det var bara 18% som deltog och andra trossamfund var uteslutna från den processen . Detta initiativ måste dock utvecklas till att inkludera alla andra trossamfund bl a buddism, hinduism, islam och judendom . Detta uppnås genom tillämpning av Multireligionvalsystemet så att andra trossamfund tillsammans med kristna samfund deltar i ett multireligionval med multireligionvalsystemet som regelverk. Detta regleras genom vallagen. Mot denna bakgrund föreslår De Nya Svenskarna små justeringar av vallagen enligt följande :

Äldre bestämmelsen 1 kap. 1 § i denna lag finns bestämmelser om genomförande av val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige samt Europaparlamentet.

De Nya Svenskarna föreslår en ändring till 1 § i denna lag finns bestämmelser om genomförande av val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige samt Europaparlamentet och Multireligionvalsystem.

Under särskilda bestämmelser om val till Europaparlamentet

I 3 § av samma lag föreslår De Nya Svenskarna att Val till Europaparlamentet och Multireligionval ska hållas i juni vart femte år.

Varje religion har en egen symbol som beteckning

10 § En anmälan av kandidater skall avse
4. för val till Multireligionval : hela landet

För val till Europaparlamentet och i Multireligionvalet utgör landet en enda valkrets.

Att få alla andra vuxna att samarbeta på ett demokratiskt och religiöst plan vid tillämpning av Multireligionvalsystemet ger positiva signaler till 16-åringar från olika trossamfund att samarbeta demokratiskt vid samtliga val, EU, allmänna val och multireligionval.

Detta bidrar naturligtvis till ökat valdeltagande vilket är en demokratisk utveckling .

När Svenska kyrkan har lyckats med det genom kyrkoval och att ge de svenska 16 -åriga röstberättigade att få utöva demokrati två år innan allmänna val då de fyller 18 år innebär detta pratisk demokrati som ger färdighet och förberedelse till det allmänna valet två år senare. Detta kan kanske vara en bidragande orsak till att de svenska ungdomarna är lugnare i skolorna . Frågan är varför inte andra 16-åringar av vilka många är födda i Sverige får samma möjligheter .

När både 16-åriga infödda svenskar och de med invandrarbakgrund får samma rättigheter oavsett religion då utbildas flera i samma ålder med olika trossamfund i praktisk demokrati. Den demokratiska teorin som eleverna får i skolan är nämligen inte lika effektiv som den praktiska , från att få valkuvert med information om multireligionval hemskickat till sin adress , valsedelar , går de till vallokalen och bildar sig en uppfattning om kristendom och andra religioner , de valda .trossamfundfullmäktige m.m.

När många flyktingar som tillhör olika religioner och trossamfund kommer till Sverige känner de inte till andra religioner bara det som de har läst i skolan om sin egen religion. Kristendom som påsk och julfirande som är helger som pågår i flera dagar är diffusa för dem . Även de som tillhör andra trossamfund tar även de ledigt vid de kristna högtiderna trots att de inte firar dessa. Andra trossamfund har egna helger . Ska arbetsgivarna ta hänsyn till alla trossamfund eller skall de jobba under påsk och jul .

Multireligionvalsystemet börjar med att tillämpas i Sverige och sedan i övriga nordiska länder och efter det inom hela EU.

Konfliktlösning som vilar på Multireligionvalsystemet leder till försoning och lugnare stadsdelar som i sin tur leder till fred där påven och ärkebiskopen har en ledande roll då de är utanför konfliktområdena.

Krig utgör ett hot mot miljön och mänskligheten